Tekniken har visat sig vara en stor erkännare av strukturer, men det är långt ifrån att kunna göra tre saker som är reserverade för människor: den första, att vara stora generalister; det andra, att skapa en "plan b" inför oförutsedda situationer där allt plötsligt misslyckas; den tredje och kanske den viktigaste, tekniken trotsar inte och bryter mot reglerna för dess skapare. *FIDE höll en session den 8 maj för att ta itu med de utmaningar som denna nya teknik uppstår.
Artificiell intelligens är en av de mest anmärkningsvärda globala trenderna idag. Uppkomsten av ChatGPT har fått hela samhället som är mindre bekant med dessa system att lära sig hur man använder dem och börja se deras potential.
Dessa system används nu, men detta kommer från år sedan. Det var 2020 när Europeiska unionen uppmanade medlemsländerna att genomföra en studie och proaktivt analysera potentialen hos digital teknik och AI för att öka produktiviteten och välbefinnandet för arbetare.
En av debatterna som är på bordet med denna nya teknik är användningen som ges till den, oavsett om den är lämplig eller inte. För detta är det viktigt, som nämndes i sessionen, att på företagsavdelningar där artificiell intelligens används som ett verktyg, till exempel för val av personal, kommer representationen av arbetarna att ha rätt att "att bli informerad av företaget om de parametrar, regler och instruktioner som algoritmerna eller systemet för artificiell intelligens bygger på som påverkar beslutsfattande som kan påverka arbetsförhållanden, tillgång och underhåll av anställning, inklusive profilering", som fastställts genom lag 12/2021, av den 28 september, som ändrar den reviderade texten i lagen om arbetare, godkänd genom kungligt lagdekret 2/2015, av den 23 oktober, för att garantera arbetsrättigheter för personer som är hängivna leverans inom området digitala plattformar.
Även om Spanien ligger efter i vissa aspekter jämfört med andra EU-länder i detta Europa, titta på Spanien, eftersom det är det enda medlemslandet som redan har utvecklat en lag som garanterar att både arbetstagarrepresentanter och andra organisationer eller enheter har tillgång till kriterierna som AI följer för att undvika direkt eller indirekt diskriminering.
Det finns också en klausul som hänvisar till denna fråga, och det är att alla anställda har rätt att inte bli utvärderade uteslutande av beslut som är baserade på algoritmer. Data som matar algoritmerna och deras driftlogik bör göras kända, men också en utvärdering av deras resultat, för att kontrollera om de algoritmiska besluten ger upphov till diskriminering.
En av de stora utmaningarna är att se till att denna teknik blir ett användbart verktyg för samhället och att den används för icke-skadliga ändamål. I vilket fall som helst är det förståeligt att vissa arbetare inom vissa branscher känner sig hotade av AI:s ankomst, eftersom det förväntas och nämndes under sessionen att denna artificiella intelligens i slutändan kommer att ersätta vissa jobb, särskilt de vars processer kan vara automatiserad.
Artificiell intelligens är idag ett system som, även om det inte matchar den mänskliga hjärnans komplexitet, har en stor lagringskapacitet. Vad är en sak som skiljer oss från AI? Logiska processer, känslor uppenbarligen och även diversifiering, allmän kunskap, eftersom AI:er vanligtvis är experter på specifika ämnen, men de vet inte om alla ämnen.
Härifrån är det dags att prata om vad vissa världsmakter vill använda det till, vilket är en annan av de stora frågorna. Jo, det konstaterades under sessionen att Kina, en av världsmakterna, siktar på att nå 2050 som världens största makt inom artificiell intelligens. Till vilken nytta? Tja, med tre huvudmål:
- Skapa dödligare vapen
- Ha mer kapacitet att upprätthålla allmän ordning
- kontrollera befolkningen mer
Därför är det från västvärlden dags att arbeta med uppdraget att använda artificiell intelligens som ett verktyg som ger befolkningen fler möjligheter och som används i positiva syften och inte lika primärt som de som nämnts ovan.
FIDE höll sessionen "Artificiell intelligens i hållbarhetens tjänst” den 8 maj inramad inom ESG-forum. pågående Jose Maria Lassalle Ruiz, doktor i juridik, professor i juridik och rättsfilosofi vid Universidad Pontificia de Comillas och Luz Rodriguez Fernandez, professor i arbetsrätt och socialförsäkringsrätt vid universitetet i Castilla-La Mancha agerade som talare och Ivan Gayarre greve, partner till Sagardoy Abogados, statsadvokat, inspektör för allmänna statliga förvaltningstjänster, professor i arbetsrätt och socialförsäkringsrätt och akademisk rådgivare för FIDE fungerade som moderator.
