KONGRESSARBETSGRUPPER OCH PANELER
Det övergripande ämnet för kongressen är nationalism, populism och identiteter: samtida utmaningar. I det globala sammanhanget är framväxten av nationalism och populism en av de största utmaningarna som inte bara Europa utan även Nord- och Sydamerika och Asien och Stillahavsområdet står inför. Detta kan vara en destruktiv kraft om det innebär att stater drar sig tillbaka till ett isolationistiskt tänkesätt och bort från effektiva multilaterala lösningar på upplevda gränsöverskridande problem.
Nationalism är en form av identitetspolitik och ska inte alltid antas vara en negativ kraft. Den ökande tendensen till radikal nationalism och i sin tur exkluderande populism, även när den framställs som nationalism, utgör dock en stor utmaning för demokratin och rättsstatsprincipen. Populism kan undergräva tilliten till institutioner och ge upphov till intolerans i samhället. Inom det europeiska sammanhanget, och utöver det bredare internationella sammanhanget, finns det specifika, oroväckande populistiska trender i EU och EU:s fokus har oundvikligen vänts starkare mot ett antal interna utmaningar som kan utgöra en allvarlig utmaning för EU:s centrala mål. och dess anslutning till grundläggande rättigheter.
En form av nationalism eller identitetspolitik kan också skönjas i rörelsen i Europa för fler återvända makter eller för utbrytning och självständighet. En relaterad fråga är om möjligheter för återvända förvaltningar på den internationella scenen kan utgöra ett dynamiskt alternativ till självständighet, vare sig de är på egen hand eller i samband med rent nationella eller subregionala åtgärder.
Slutligen har Covid-19-pandemin resulterat i den största ekonomiska och hälsokris som skådats på 100 år. Inom och utanför EU har nödbefogenheter använts för att ensidigt stänga gränser och begränsa människors rörelser på grund av skyddet av folkhälsan. Problemen med EU:s Covid-19-räddningspaket som visades vid rådets möte i juli 2020 har avslöjat allvarliga brister i EU:s solidaritet, vilket fått några kommentatorer att ifrågasätta framtiden för det gemensamma europeiska projektet.
Kongressen anordnas under följande diskussionsämnen, för vilka arbetsgrupper med relevanta experter har organiserats för att utarbeta relevanta dokument.
ARBETSGRUPPER
Arbetsgrupp
Konstitutionella, juridiska eller styrelsefrågor i samband med nationalism
Fokuserat på att först identifiera de konstitutionella, juridiska och styrande egenskaper som är målet för populistisk kritik, och för det andra att analysera de utmaningar som populism ställer för konstitutionella system och de kontroller och balanser som krävs för att mildra dessa hot och, i den utsträckning möjliga, mildra populistiska konstitutionella kriser
Arbetsgrupp
Nationalism i samband med Covid 19-pandemin
EU:s utveckling av effektiva hälsopolitiker är inte bara en nödvändighet som härrör från den pandemi vi upplever. Det är också en utmaning som i hög grad kan hjälpa byggandet av inte bara ett gemensamt utrymme inom hälsa, utan också att stoppa kritik från nationalistiska och populistiska rörelser mot EU-projektet. Den demokratiska krisen och riskerna för det framtida EU-projektet är direkt relaterade till dess sociala agenda och hälsa är bland dem en av de mest relevanta för medborgarna. Man kan dra slutsatsen att att gå mot ett EU med en gemensam ram inom hälsa är att gå mot ett EU med "god hälsa".
Arbetsgrupp
Nationalism, populism och ekonomi
Att förstå varför liberalismen har misslyckats med att säkra sin dominans är nyckeln för att framgångsrikt föra striderna framför sig. Den liberala ordningen baserad på principerna om individuell frihet, inklusive styrning, äganderätt och fritt utbyte, globalisering och multilateralism, har visat sig vara fördelaktig för många men inte för alla.
Kongressen kommer att behandla aspekter av iinverkan av nationalistisk/populistisk politik på finansieringen av sydamerikanska pensionssystem där det har förekommit oväntade krav på medel för att hantera effekterna av covid-19
Kongressen kommer också att täcka andra övergripande frågor, med hjälp av fristående paneler om EU:s politik för externisering av flyktingar, klimatförändringsfrågor (med särskild hänvisning till resultatet av partskonferensen (COP) 26 i november 2021 i Glasgow), och desinformation och yttrandefrihet i moderna demokratiska samhällen.
